Tempohöjning
26 sep, 2009|
Det var ju tänkt att jag skulle vara
duktig och aktiv och skriva så det bara rykte om det, men det är ju
lättare sagt än gjort. Veckorna har försvinner bara just nu, jag
märker knappt av dem.
Skolan erbjuder en tempohöjning,
historia A går nästan för snabbt fram ibland även fast det var
det ämnet jag visste jag var mest stabil på när jag slutade 9an.
Engelska A avklarade vi på 3 veckor, Allt har blivit så mycket mer
komplicerat på gymnasiet, det har för mig blivit en chock hur svår
skolan blivit.
Det är inte högstadiet längre helt enkelt,
högstadiet som jag tyckte jag lungt kunde glida igenom. Jag går ju
Humaniora spetsutbildning i Gävle, jag är inte längre i högstadiet
på Kiörningskolan. En annan sak jag upptäckt är att jag iibland är av en helt annan kaliber än vissa i klassen, de jag går med är
verkligen spets, de är verkligen de bästa av de bästa och jag är
stolt över att få vara med i den här gruppen. Det kan dock vara
svårt att hänga med i alla svängar de gör i sina debatter på
lektionerna, de har alltid en åsikt om allt.
Jag börjar fråga mig själv då och
då, hur mycket lyser det igenom för lärarna att jag inte är på
samma nivå som majoriteten i vissa ämnen. Hur mycket lyser detta
igenom för lärarna? Hur som, jag hänger med ännu, inte
finns det en tanke på att ge upp linjen heller. För jag är ändå
här för att lära mig, inte för att vara bäst redan från början.
Nu blev det här ganska kort, men jag
har inte mycket att tillägga, inte blev det som jag tänkt mig
heller. Livet rullar på, bara i en annan del av Sverige.